Etikettarkiv: Affär

Nu kanske SAAB äntligen kan kallas bil

koenigssaab1Onekligen verkar det som Kungsägget ska köpa SAAB. Lustiga konspirationsteorier hörs i media: “Koenigsegg är bara en fasad”, det är väl klart som fan att fler än ett bolag med hur många, 40 anställda, ligger bakom? Det krävs väl inte en examen i krukmakeri för att förstå det.

Det här är otroligt bra nyheter. Kanske kan det äntligen bli så att en SAAB kan börja anses som en bil och inte som något tråkigt brunt fyllt med gamla russinchaffisar som rullar runt. Jag har aldrig förstått hur ett företag som tom tillverkar jetplan kan göra så otroligt tråkiga och ointressanta bilar (med några få undantag).

Ah just det! Medan jag ännu kommer ihåg det: Ni som idag har en tråkig SAAB, även om köpet genomförs är det inte en Koenigsegg. Det är fortfarande en brun tråkig gammal SAAB, glöm inte det.

Kundvagnsblockerande konferenser

Något jag förundras över i affären är alla dessa spontana möten som äger rum. Det spelar nästan ingen roll i vilken affär man är, det finns alltid någon person man inte sett på flera år som man råkar stöta på.

Enligt vedertagen svensk sedlighetspolicy måste man då spendera någon minut med att fråga om saker man inte bryr sig det minsta om: “Hej! det var länge sen, vad gör du nuförtiden?” eller “Vad har du gjort de senaste 20 åren?”

Det här råkar vi alla ut för. Oavsett om det är en person man vill prata med eller ej finns det en extremt viktig detalj att tänka på: Ni är inte ensamma i affären! Det finns en hel drös med människor som vill få ner sina blöjpaket och mjölklitrar fort som fan för att sedan spendera några lyckliga minuter i kassakön och sedan åka hem.

Det som retar mig så otroligt mycket är dessa joppar som inte verkar ha en aning om att de blockerar halva affären med sina dubbla kundvagnar och 18 ungar. Klämkäckt parkerar de mitt i den mest trafikerade passagen i hela affären. Inte ens en jävla näbbmus på bantningskur kan klämma sig förbi. Sedan står de där. Den ena skryter mer än den andra om hur deras barn blivit president i Usa eller generalsekreterare för FN.

Det finns tre möjliga alternativ för att komma förbi:

1) Gå runt halva affären för att komma till mjölkdisken.
2) Muttra ursäktande att man vill förbi.
3) Använda lite klassiskt kundvagnsvåld, antingen maskerat eller helt öppet. Se nedan för instruktioner.

Instruktion maskerat kundvagnsvåld:
Fatta ett krampaktigt tag om kundvagnen. Se till att hålla händerna och kroppen så att inga vitala delar hamnar utanför kundvagnens skyddande barm. Sikta in kundvagnen mot offrets vagn. Titta åt ett helt annat håll, kanske på en utomordentligt intressant apelsin i fruktdisken. Börja gå fort. Prepare for impact!
“Pang!”, ljudet av gnisslande metall når dina trumhinnor och du njuter. “Oj! Ursäkta jag såg dig inte.”, utbrister du spelat förvånad.
Deltagarna av konferensen skingrar sig åt sidan. Du har kommit förbi.

Instruktion öppet kundvagnsvåld:
Fatta ett krampaktigt tag om kundvagnen. Se till att hålla händerna och kroppen så att inga vitala delar hamnar utanför kundvagnens skyddande barm. Sikta in kundvagnen mot offrets vagn.
Titta rakt mot målet, sök ögonkontakt med vagnens förare. Gå med bestämda steg. Har du fått ögonkontakt finns det stora möjligheter att målet flyttar sig, annars: prepare for impact!
Säg ingenting. Se så elak ut du bara kan, för att förstärka effekten kan du även inhandla buskiga lösögonbryn. Med eller utan smäll har du kommit förbi.

Oavsett om du väljer maskerat eller öppet kundvagnsvåld rekommenderar jag att du enbart går in för att träffa andra kundvagnar. Blodspillan och direkt våld mot vagnens förare är att gå lite för långt.

Fotnot:
Du får givetvis ägna halva kvällen med att prata med människor du inte vill prata med. Visa dock oss andra som vill hem hänsyn genom att ställa er åt sidan så att vi kan passera. Om du nu inte har en fetisch för kundvagnsvåld vill säga.

Om kassapersonal och brist på respekt

kassorNär jag går till affären för att handla lite mat vill jag fan bli bemött med lite respekt av de anställda. Det är mina och andra kunders pengar som gör att dom faktiskt har jobb. Exemplen på vad oengagerad och uttråkad personal kan hitta på är många. En riktigt irriterande situation är när man sent på kvällen springer in i en affär och det är glest med kunder. Två kassor är bemannade och de snärta små ärthjärnorna sitter och pratar om vem dom satte på i förrgår.

Snacket i sig skiter jag totalt i, tycker dom att det är lämpligt med en offentlig bikt så är det helt ok med mig. Dom får gärna sitta och planera ett mord tillsammans, om dom vill. Vad jag däremot blir extremt irriterad på är när dessa åtlöjen fortsätter snacka med varandra när jag kommer till kassan och ska betala. Det är ohyfsat och deras chef borde belöna dem med piskrapp bakom mjölkdisken. Håll käften och rikta fokus mot den betalande kunden i de 35 sekunder som behövs för att köpa en limpjävel och ett paket mjölk.

Dold fast helt synlig kömentalitet

Vi har redan tidigare tagit upp det ack så kära ämnet köer. Jag vågar garantera er alla att ämnet dyker upp igen och igen och igen. Att stå i kö är jävligt tråkigt samtidigt som det är sjukt enkelt. Åtminstone skulle man kunna tro det. För er som har svårt att fatta hur man gör följer här en snabblektion:

  1. Personen framför dig kommer att få hjälp före dig.ko-trangsel
  2. Personen bakom dig kommer att få hjälp efter dig.

Det var väl inte så jävla svårt, eller? Hur i helvete är det då möjligt att en hel kaskad självutnämnda pysslingar längst bak i kön kilar förbi ivriga som en flock ungkaniner på väg in i sin första parningssäsong  när en ny kassa öppnas intill den ni står vid? Står man längst bak i kön är det väl jävligt ologiskt att helt plötsligt hamna först? Girigheten och egoismen hos Svensson vet inga gränser när en sådan frestelse erbjuds. I egenskap av den allmänne byfåne du är snor du antagligen även dina egna barns efterrätter, lördagsgodis och vinterjackor i samma klämkäcka anda. Tänk som sagt på att vi bara skrattar åt dig när du tror att du obemärkt slinker förbi.

Just det, det finns exempel på folk som dött efter att ha anklagats för att tränga sig i kön.

Osvensk kömentalitet!

lang-ko

Gubbjäveln i mitten gick före!

Vi är sjukt bra på att stå i kö i Sverige, det kan ingen ta ifrån oss. Det finns inget som framkallar kallsvett i en svensk man som att se nån slug jävel halvläsa menyerna på McDonald’s och snedda in bredvid honom. Fyfan! Ska han gå före nu eller? Fattar han att jag står i kön här? PANIK gargarghh och nästa dag dyker han upp på kontoret med ett halvautomatiskt skjutvapen och dödar arbetspolarna plus sig själv. Så gå inte före i köer, för guds skull.

Nu är det ju så att alla regler ska ha ett eller flera undantag, jag har inte koll på exakt statistik där, men det är ju inte alltid kösystemet fungerar. Som häromdagen när jag var och handlade och står längst bak i kön och en tant lallar förbi med sin dragkorg med fullkornsvälling och Tena lady. Helt oblygt, och förmodligen utan uppsåt (för kärringen var väl dement) knallar hon förbi tre pers i kön och glider in i en lagom stor lucka som lämnats av ett snedknullat missfoster vars uppmärksamhet totalt låst sig vid senaste numret av Kalle Anka eller Bamse eller nån Pixibok i tidningsstället.

Med pärlor av kallsvett i pannan talar jag om för Agda 105 att det blev nog lite fel där, köer börjar längst bak i Sverige. Tidigare nämnt missfoster vänder sig då om och säger att det gör väl inget om hon går före. Visst, till och med jag som har världens kortaste stubin och tålamod klarar väl av att PROs Covergirl of the Month får hem sina inkontinensskydd innan jag är säkert hemma med mina nudelpaket eller vad fan jag nu köpte… eller stryk det, hon gick fan inte så fort, jag kom nog hem före i alla fall… men jag glider från ämnet.

Vid det här laget hade jag i alla fall tappat allt intresse för att läxa upp pensionärer för deras outvecklade sinne för köande och fokuserade istället på mongot som ansåg sig värdig att öppna käften i min närvaro. “Du är ju inte ensam i kön”, upplyste jag killen för säkerhets skull, han kanske inte hade märkt det. “Vadå”, svarar han med en idiotförklarande ton. “Det var ju mig hon gick före.”

Alltså, mängden verbal ammunition grabben gav mig i det ögonblicket gjorde att käften låste sig på mig. Jag brukar notera extrem mänsklig dumhet när jag stöter på den. Brukar till och med låtsas att jag har en liten dumhetsmätare som ger utslag, men det här var fan som att springa in i reaktor 4 i Tjernobyl med en geigermätare från Clas Ohlson och se pinnen slå runt åtta varv. Första reaktionen var nästan att ta ett par steg bakåt för säkerhets skull, ifall det smittar. När mitt psyke hade kommit över den största chocken och gått in i ett post-traumatiskt stresstillstånd kunde jag bara skratta högt åt honom. All irritation bara rann av mig, för lönlösheten i att försöka få honom att förstå något blev så uppenbar att jag helt enkelt slutade bry mig. Det är ju inte hans fel att hans mamma och pappa är syskon. Dessutom fick jag material till en artikel!

Det är nog fan första gången något bra har kommit ur att någon har gått före i en kö jag har stått i. Men det är garanterat en engångsföreteelse, något sorts undantag som bekräftar regeln som jag nämnde tidigare i lite andra ordalag. Första paragrafen i det här inlägget gäller således fortfarande.

 

Onödigt vetande #5

Det finns en del kända fall i Sverige där enstaka släkter lider av inavel. Ett exempel utgörs av Carl XVI Gustafs föräldrar, Prins Carl Gustaf och Prinsessan Sibylla, som var sysslingar. Prinsen och prinsessans föräldrar var alltså kusiner.