Rulltrappsbunden

escalator

Rulltrappan. För många ett mysterium. För folk med IQ>40 är det en jävla trappa som rör sig.

På begäran ska jag nu skriva om de fullständiga idioter som inte ens fått tillräckligt mycket medskickat för att åka rulltrappa, en grupp idioter jag valt att kalla “rulltrappsbundna”. Till att börja med tänkte jag skriva artikeln som en sorts Rulltrappor for Dummies, men sen kom jag på att målgruppen förmodligen är så jävla dum i huvudet eller sinnesförvirrad att de inte kommer ut på internet. Förutsatt att de ens kan läsa, alltså.

Som de flesta av oss vet är en rulltrappa en helt vanlig trappa med den enkla skillnaden att den rör sig själv. Man behöver alltså inte kliva uppför trappstegen om man inte vill. Så långt verkar faktiskt idioterna förstå konceptet också. Däremot får de problem när det gäller att kliva av.

Jag vet inte om de helt enkelt tror att golvet kommer fortsätta röra sig under dem när de når toppen, men allt som oftast är det nåt jävla pucko som vägrar fortsätta gå när de kommit ur rulltrappan. Givetvis med massor av folk bakom sig. De har nått nästa etage av gallerian och deras fiskmåshjärnor fullständigt låser sig när de blir attackerade av så många nya intryck. Nya affärer, en lampa de aldrig sett förut, vad fan vet jag. Hur som helst kan inte deras synapser arbeta tillräckligt fort för att hantera dessa intryck samtidigt som de uppehåller den benmotorik som krävs för att driva människan framåt.

Detta resulterar givetvis i att personen bakom också måste stanna, vilket i sin tur resulterar i en kö. Tyvärr slutar inte rulltrappan röra sig. Prova att stå i en kö i en rulltrappa nån gång så förstår ni vad jag menar. I slutändan resulterar hela kedjereaktionen i en oproportionerlig mängd irritation som Svensson sedan sätter locket på tills han kommer hem och upptäcker att skorna i hallen är slängda över golvet istället för att vara prydligt uppställda på skohyllan, varpå han ger sin fru ett ordentligt kok stryk.

Ovanstående scenario vill vi givetvis undvika, så hur ska man då bära sig åt? Det första man måste göra är att sluta tänka på rulltrappsbundna som människor. Att på något plan känna empati för dessa människor får oss bara att tveka inför det som måste göras. Jag presenterar SKS!

1. Slänga
Säger sig självt. Är det en äcklig liten tonåring med pastafejs är det bara att ta på sig gummihandskarna och slänga ner aset på våningen under.

2. Knuffa
Ett mindre brottsligt alternativ. En rejäl knuff framåt kan få den rulltrappsbundnes hjärna att starta om och återställa benmotoriken. Även om det inte fungerar så har du  flyttat på hindret och kan lätt kliva över/på honom/henne.

3. Skrika
Agda 83 hör oftast inte så bra. Det gäller att ta i ända från tårna! Låt diafragman jobba. Öva hemma i pannrummet. Möjliga fraser kan vara “MEN GÅ!”, “FLYTTA PÅ DIG!” eller klassikern “MEN FÖR I HELVETE, KÄRRINGJÄVEL!”

Det var bara ett smakprov på åtgärder som lätt löser problemet om du råkar få en rulltrappsbunden framför dig. Givetvis uppmuntras ni läsare att komma med egna metoder! Lämna gärna lite feedback och berätta om era egna upplevelser i rulltrappor.

httpv://www.youtube.com/watch?v=EiusAZZ5D8Y

Tack till Connor MacLeod som kom med idén till artikeln!

2 reaktion på “Rulltrappsbunden

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *