Att man inte väljer sina grannar tror jag de flesta vet. Ibland har man turen att få bo bredvid människor som till slut blir väldigt bra vänner, medan man vissa gånger har oturen att hamna med människor man helst inte stöter på i trappen. Just detta problem har jag fått.
På vår våning finns det totalt 3 lägenheter, varav vår ligger i mitten. Till höger om oss har vi en granne som till en början spelade otroligt hög musik och i stort sett hade hemma fest mitt i veckan, flera gånger i veckan och då även på väldigt udda tider. Till vänster bor hans kompis som knappt är hemma, men när han väl kommer och går från hemmet så är detta på de mest ovanliga tider på dygnet. Värt att nämna är också att dessa grannar har vänner som kommer och knackar på väldigt ofta, även det på de mest konstiga tiderna. Under sommaren har det dock lugnat ner sig med detta och man får verkligen hoppas att det förblir tyst och lugnt på vår våning. I och med detta så blev jag till slut faktiskt väldigt nöjd med mina grannar.
I förra veckan förändrades dock detta lit. Jag upptäckte att det flyttat in en ny granne på bottenplan, som jag måste passera när jag går till och från jobbet. Denna granne är väldigt speciell och mycket pratglad, enligt mig FÖR pratglad. Så fort man möter honom i trappen så ska han börja prata och det börjar bli lite väl mycket ny, med tanke på att han till och med knackar på en genom fönstret när man går förbi och då går ut i trappen och möter upp en…
Ja vad ska man säga, livet i en trappuppgång. Och då har jag inte ens nämnt damen ovanför som sjunger schlager på balkongen 😉