Otroligt att jag har glömt att reta mig på det här, egentligen. Pålagda skratt i sitcoms. Vad i helvete? Det är en sak när serien är inspelad framför en live studio audience och skratten är äkta, men vad är poängen med att lägga på dem i efterhand? Antar de att folk är för dumma i huvudet för att identifiera skämten, eller? Ta sen en serie som Friends, till exempel, som faktiskt spelas in framför en publik. Det är ju inte så att de sätter alla scener på första tagningen eller så, och till slut måste väl den mest humortörstande publik tycka att det blir lite tradigt att höra samma lustighet flera gånger i rad, trots tillgång till lustgasmask. Då läggs det på i efterhand och blir lika fejk som allt annat, vilket känns både synd och onödigt eftersom serien skulle vara rolig ändå utan ”SKRATTA”-cue cards.

Men men! Det finns ju som vanligt undantag, och det är väl en jävla tur att de lägger på skratt i en serie som Svensson, Svensson till exempel. Annars skulle man fan inte ha en aning om när de försöker vara roliga.

Onödigt vetande #1:

Det har gjorts ett flertal vetenskapliga studier kring skrattets effekter. Att studera detta kallas för gelotologi. Skratt har en bevisad positiv effekt för muskler, hjärta och blodtryck. Så skratta på men se till att du skrattar för att du tycker det är roligt, inte för att något pucko klippt in en massa låtsasskratt!

Onödigt vetande #2:

Det finns faktiskt sjukdomar där symptomen är just skratt, ibland kan det gå så illa att folk dör av skratt. Fenomenet kallas Fatal Hilarity. Exempelvis avled den grekiske filosofen Chrysippus 300 år före Kristus av just Fatal Hilarity. Chrysippus gav sin åsna vin och skrattade ihjäl sig då den berusade åsnan försökte äta fikon.