Kategoriarkiv: Gästartiklar

Kvinnor i trafiken

vansinne

VANSINNE!

Till mitt stora förtret på ålderns höst har makthavarna ännu inte vaknat och förbjudit kvinnan att framföra ett motorfordon. Det har alltid varit allmän kunskap att hon helt enkelt saknar hjärnkapacitet till de manövrer man tvingas utföra bakom ratten på en bil. Jag har haft mitt körkort i snart sjuttio år, så jag borde veta. Det här är en produkt av den så kallade frigörelsen! Ett gissel i vårt samhälle. Det har gått utför ända sedan hon fick rösträtt 1919, sade alltid min far till mig. Vi var tack och lov sist i norden med att införa detta vansinne.

Min fru Elsa, välsigne hennes minne, tog cykeln varje dag till affären för att förse oss med det väsentliga. En gång i veckan körde jag henne i bilen för större inköp, och medan hon utförde sina kvinnobestyr satt jag och läste tidningen. Inte en enda gång antydde hon att hon skulle vilja köra bilen själv! Det var någon som visste sin plats. Mycket sällsynt i dagens samhälle.

Kvinnan, med sitt klenare psyke, skall hålla sig till det hon vet bäst! Matlagning och barnafödande.

Ungdomens dekadens

Jag kände mig manad att omfamna den här nya Internät-tekniken ni ungdomar av den förlorade generationen använder för att slösa bort er tid framför en skärm. Jag är ju ändå pensionerad och har tid till det här. På min tid satt man med penna och papper, men det är väl ingenting ni lär er att använda i skolan, förstår jag! Ni går väl inte ens i skolan? Det liberala skolsystemet har tappat greppet om dagens ungdom sedan barnaga förbjöds 1979. Det minns jag som om det var igår, vi grät när vi hörde att lagförslaget hade gått igenom. Det var då vi visste att det var ute med framtidens barn.

På min tid satt vi som ljus i skolan och rabblade huvudstäder i Europa ackompanjerade av lärarens linjal som small i både barn och bänkar! Vi lärde oss nämligen något som kallas “disciplin”, något dagens ungdom inte upplever vare sig hemma eller där de får sin så kallade utbildning.

Nej, gör barnaga lagligt igen så det blir lite ordning på ungdomarna! “Smärta är ett språk alla förstår”, som min far sade när han piskade hyfs i mig med livremmen.